10.1.10

Landet Vanlig

Jag har kommit på det!!!! Det sägs att svenskar är medelmåttiga och att svenskar kan vara lite för likgiltiga.

Det är väl så omvärlden ser vårt avlånga land och dess invånare, själv har jag aldrig förstått mig på varför man nöjer sig med att vara medelmåttig, men, men det är ett annat inlägg i sig.

Det är så jag ser rappare i Sverige, det där med att vara vanlig, har speglat sig i vår hip hop kultur här hemma. Jag insåg nyligen hur jag oftas svarar likadant efter att jag får frågan om vad jag anser om vissa rappare. Det har oftas slutat med ett och samma svar: just another average cat dvs medelmåttig. Det är få som sticker ut och då menar jag verkligen sticker ut, kanske beror det på att de flesta inte riktigt har funnit sin stil i själva genre......





10.1.10

My eyez are on...

Jag har spenderat hela min jul/nyårs helg i Göteborg, och givetvis har inget skvaller undan kommit mig, då talas det om skvaller gällande den svenska hip hop scenen i göteborg. Vi får väl se om jag en dag delar med mig av de saftiga historierna. Men jag tog med mig lite av göteborg tillbaka till er.Det är en del rappare jag tycker ni borde ha ett extra öga på i år...Finess, Dida och många fler men inte minst Pato Pooh så klart, killen som säkerligen kommer att kamma hem Mtv award:en för bästa video.Synnerligen finns det en kille till och första gången jag fick syn på denna personen var exakt året innan, under julhelgen då också. I en rökig liten bar, uppträdde denna personen. Första synen jag fick trodde jag att det var Henok som stod bakom micken. Men då vill jag också påpeka att jag inte hade en vit dag just då. Efter det så har jag inte sett eller hört så mycket om och ifrån honom tills det var dags för min årliga välfärd till götet då jag stötte på honom igen.Med sina intressanta texter och en röst värt att lyssna på, lyckas han kombinera det med ett bra flow. FLAME:


4.1.10

My Hype 2009

År 2009 må vara historia nu men minnet av hela året ligger fortfarande i bakhuvudet.

My hip hype minns 2009 som ett år med skandal, skvaller, comeback, bloggkrig och överraskningar.
Ett bra år har alla dessa ingredienser och hip hop Sverige levererade med nya artister som visat framfötterna men även artister som floppat totalt i våra ögon.

Om vi spolar tillbaka tiden lite så lär vi alla minnas Pato och Mofo konflikten i början av året, behind the scenes of the mixtape om jag får lov att kalla det så. Under året har Mofo förvandlas till en hel annan personlighet inom sin roll som artist från ena månaden till den andra medans Pato har bara väx och väx för varje månad som gick i förra året. Även om de själva inte ser varandra som rivaliteter och motståndare så har jag alltid jämfört dom som konkurrenter. Om deras "fejd" skulle jämföras med en boxnings match kan vi säga i ärlighetens namn att Pato vann med hästlängder. Pato har varit samma sen dag 1 och har bara utvecklas mer och mer, fokuserat på rätt saker hela tiden, medan Mofo the maverick gick från en artist med stor käft till en mer seriös rappare. Det handlade mycket om Mofo de första månaderna av året , han lyckades att dämpa sin image men det märktes att han fanns ändå i närheten fastän att man inte såg honom rikigt. 2009 idol vinjett lyckades han få en deal med, samt att under hans tysta tid höll han på med sin Persian Gold ep, men visst var det lite som en chock för oss alla då det knappast gjordes nån marknadsföring för Ep:n.
En annan skandal eller kanske den största av dom alla var nog Frida malki, där återigen Mr Mofo var inblandad. Urban cruise händelsen pratas om än idag fast kanske inte i lika stor utsträckning.
Och ni har väl inte glömt att det var Frida som gav oss alla något att skriva om, och inte minst bloggen I´m your pusher som än förblir anonyma för allmänheten. Trots att bloggar som I`m your pusher och pussywood var hatade så tyckes det inte som om folk kunde sluta läsa och prata om det. Och även om ni läsare inte vill erkänna det högt så tror jag att alla på ett sätt saknar bloggarna. Det var lite av ett frisk fläkt till svenska hip hopen tro det eller ej, det gjorde svensk hip hop lite mer intressantare minst sagt.

Bröderna i duon AFC gjorde sin comeback efter 6 års tystnad. Men deras så kallade comeback kändes mer som en goback. Vi får väl se vad de lyckas att göra det bättre det här deceniumet istället.
Som sagt många artister fick mer och mer publicitet och synlighet än något annat år. Mohammed Ali syntes i början av tv 4:as talang show Idol då programmet började sin jakt efter 2009 idol. Rmh Eboi gick samman med Vito eme för låten Overdose, Pato med Adam tensta för Follow me. Kartellen har synts lite här och där, men polisen har satt stopp till mycket av deras framgångar har det känns som. Henok Achido gjorde sin bästa låt år 2009 med High on life, enligt mig .Förresten vem kan glömma Promoe och hans radio plåga Svennebannan?! Undrar om en annan inom den svenska hip hop scenen kommer att lyckas med något sånt i år.
Göteborgs killen Json lyckades tappa en del respekt i mina ögon efter 50cent karusellen. Egentligen skyller jag ingenting på honom som artist men utan människorna bakom honom. Redan då låten kom ut eller ryktet gick att han gjort ett samarbete med en av usa´s största hip hop artister så började man tänka till hur saker och ting låg bakom det. Men att någon verkligen vågade frågesätta och skriva ner sin tes föll inte same blood i smaken. Jag lär ju minnas telefonsamtalet jag fick efter det inlägget på pussywood ett bra tag framöver. Men, men nu har de väl lärt sig att det inte går att lura sin lyssnare hur som helst och försöker få folk att glömma nu med sin platta Never half steppin.

Dessa små Hip hop musikbolagen såsom Rmh och Same Blood tycks ha fattat galoppet och fokuserat sig mer på sina egna artister men samtidigt tycks de ge fan i det här med att vara äkta. Nu är det commersial bullshit all the way, pengar verka tala till dom mer än något annat just nu men tack och lov finns det jordnära bolag som Ddp och Stockhome records. At the end of the day handlar det väl om att man är nöjd med sin framgång som artist, eller vad vet jag I´m just a simple blogger.
Som en bra avslutning på året packade den svenska hip hop fadern sitt pick och pack och drog till ett värmare klimat efter sin Summer/Winter jam tour med Pato Pooh....yes, Ken Ring is enoying the sun!
God fortsättning

11.11.09

Meet the Ri-Fa

Söndagar är oftas fyllda med ångest och bakfylla, men den söndagen då jag mötte Shazaam från Ri-fa var en harmonisk dag, för hans del var det den internationella bakisdagen dock, men trots det utmanade han mig i biljard. Vem som vann, behövs inte nämnas och resultatet får stannar där intervjun ägde rum.Gruppen Ri-fa består egentligen av fyra rappare men jag fick bara chansen att möta 1/4 av gruppen med anledning av att en av dom var hemma och firade sin första fars dag med sin nyblivna dotter och de övriga bor i Göteborg .Men, men där stod jag och spelade biljard helt oförberedd i en liten bar/biljard lokal på söder och skulle prata hip hop samtidigt som jag skulle fokusera på att få stötta den förbannade helfärgade bollen med en pinnen.
Gruppen Ri-Fa startades runt 2004-2005 men idag de flesta av medlemmarna har sina egna soloprojekt vid sidan om. Jag kan ha svårt för rappgrupper och det är i generellt. Hur ska en grupp på fyra rappare lyckas att utmärka sig i sin grupp men också klara sig bland den svenska hip hop branschen som den ser ut idag? Det finns väl en anledning att kanske Fattaru och Fjärde världen inte är kvar, deras tid är passé och kanske är det just den anledningen att de flesta kör solo eller i vissa fall kör i en duo nuförtiden?! Jag krävde lite övertygelse och ville försöka förstå vad var och en i gruppen tillförde och vad som gjorde just de unika. Hur de tillsammans kompletterar varandra som grupp.

Let me introduce ya to...
Den 24 åriga Tay som kallades för Taylor kan tydligen vara lite av den svenska motsvarigheten till Twista om man ska ta Shazaam på orden. Det sägs att det där med speed är en av Tays skills -"Tay är tekniskt sätt en SJUKT bra rappare."
Medans den nyblivna pappan Freezylock sitter inne med en tung röst. -En röst att döda för tack vare hans raspighet och förmåga att även kunna sjunga, säger Shazaam. Förortskillen Freezylock är den i gruppen som kan stå för lite mer rå och hårdhet än de övriga.
Killen ni säkert känner igen som mest är Shazaam och han har tagit sitt namn från en gammal superhjälte vars krafter kom från att säga SHAZAAM... han verkar gilla udda och otippade namn för tidigare gick han under namnet Beväpnad Tjockis trots att han egentligen heter John. Han älskar att skriva texter och nämnde att han har börjat att skriva både böcker och noveller men aldrig avslutat något av projekten. Han säger att han är den som alltid lägger humor i sina texter, och det märks i verser an gör förman tycks höra honom med alltid ett litet skratt då och då.
De tre jag nämnt nu är de som startade gruppen i grunden men sedan ett tag tillbaka har vännen Johannes/smo´jo kommit med i gänget. Johannes tillför något nytt till gruppen, "-lite nytt blod" som Shazaam så fint uttryckte det. Man kan väl säga att han var den saknade pusselbiten och just hans släpiga flow gör dom till en fulländad grupp.

Då deras debutskiva Ri-Fa Madness gjordes så bodde killarna ihop, de kunde skriva och spela in hur mycket som helst tillsammans men nu är det nya tider och 50% av gruppen bor i en annan ort. Trots detta låter de inte städerna i mellan stoppa dem för deras skapande och är nu igång efter två år med en uppföljare till debutskivan . Givetvis har mycket hänt sedan sist, det är trots allt ett barn och en ny medlem senare. Nu under väntan på att deras andra skiva ska bli klar har de arbetat och släppt mixtapeserien Ri-Fa @ the movies .Vad vi har att förvänta oss av dom återstår att se och höra men nu har de trots allt blivit lite äldre förmodligen en aning klokare, de säger själva att Madness var mer en flummig skiva trots att de samtidigt säger att det var den bästa skivan någonsin. Men nu är det dags att sluta leva på gamla meriter och göra ett nytt försök för slå sina egna förväntningar -"Med den andra skivan så känns det skönt, det känns som om vi kommer hitta hem igen."-Shazaam. Hemma är ju bra men nu har de även hittat till musiksidan Spotify där låtarna kommer att vara tillgängliga inom nån vecka.

-"Vi vill bli kultförklarade"
ja, ni läste rätt, det svaret fick jag när jag ställde frågan om vart de egentligen vill och förväntar sig få ut av sin musik de gör. Ordet kult kom konstant upp, nästan i lika många gånger som Shazaam refererade till sin ikon Jay-z. Men om han verkligen menade allvar eller inte ,vet jag inte. Det är svårt att ta honom på allvar alla gånger med tanke på att han skrattade lite smått efter varje gång han nämnde det. Hans blick sa en sak och orden från munnen en annan.
På tal om ord så verkade speciellt ordet lojalitet betyda mycket för Shazaam, och det har han bevisat genom att lägga sin egen solo karriär på hyllan för att koncentera sig på gruppens gemensamma framgångar istället, det ska tydligen inte handla om att försöka slå stort och tjäna massa med pengar även om det hade varit kul att leva på musiken till fullo, så ser inte verkligheten ut så. De vill starkt behålla deras underground image och fortsätta ses som jordnära, och de som lyssnar på Ri-fas musik och förstått poängen kommer att älska dom.

Ri-fa på engelska
De som lyckas ordentligt i dagens hip hop bransch här i Sverige är mestadels rappare som gör sin grej på engelska, därför kom det en smula nyfikenhet från min sida och ställde frågan om inte just Ri-fa hade tänkt köra på samma bana och taktiskt. men jag fick ett skarpt nej men fick sedan ett "man ska väl aldrig säga aldrig men".
Med tanke på att det görs så mycket hip hop här i Sverige som aldrig förr så tycker Shazaam att det finns risk för att det blir urvattnat, han anser också att det börjar bli alltför amerikaniserad och för mycket techno som slingrar sig i musiken. Därför verkar han gilla veteranerna bland den svenska hip hopen mer. Han gillar Ken och tycker att ken blir bara bättre för åren som går, och som en stolt söderbo så nämns Petter, han säger att skivan Sjätte sinnet kommer alltid att få honom att tänka tillbaka till då han var yngre. Det var inte bara dom två han nämnde men även Luleå pojken Zacke verkar han gillar ganska mycket. Men på den mer internationella scenen så tycks han gilla hip hop ikonen Jay-Z och det märks tydligt. När han talade om sig själv reffade han som sagt till Jay- "Jag har nästan slutat skriva ner mina texter som Jay", Om jay är husgurun så kan jag rappa hur länge som helst", sa han då jag undrade om hur längde han hade tänkt att hålla på med musik. Han pratade lite om hans vilja om att konstan vilja att skapa. och avslutade med att "- det går inte att sluta, de som slutat är de som dör och inte ens då slutar de".
Även en grupp som Ri-fa har en koppling till Rmh( som alla andra i den industrin, jag börjar få tankar om konspriations teorin snart) via Shazaam. Det har varit en del sammarbeten mellan parterna. Det är faktiskt en underhållande historia bakom deras bekantskap men det får ni som istället ställa frågan direkt till Ri-fa bloggen om.

8.11.09

THE MOVIE

En film som måste ses av alla hip hop fans, även om wayne inte är din kopp af kaffe.


Lägg märke till låten som spelas i slutet?